Jag saknar dig...
Jag orkar fan inte med detta snart, jag är så less på att alltid låtsas som att allt är tipptopp. När sanningen är att jag orkar inte. Jag orkar inte mer, jag vet inte vart jag ska ta vägen ibland, känns som att man är helt ensam, när man är van vid att någon finns för en, så blir man helt lost när den försvinner och inte längre finns där för att trösta dig, genom skillsmässan och allt annat fanns det alltid någon som fanns där. Som sov med en, som gosade med en, torkade ens tårar...

Jag kommer alltid älska dig, över allt annat, även om vi hade sån kort tid tillsammans betyder du världen för mig, och jag tänker på dig varje dag.. Jag älskade dig med hela mitt hjärta, finns ingen som kan ta din plats någonsin, önskar någon kunde det, men såfort jag hör ditt namn eller ser en bild på dig eller oss får jag tårar i ögonen.. Önskar att det inte va såhär...






Mina bebisar, jag saknar er båda som fan! Varför finns ni inte hos mig för... Vem ska ligga och nosa en i nacken när jag är ledsen? Vem ska spinna och naffsa en på näsan så man börjar asgarva... Jag vill ha er tillbaka, ni va mitt allt...

Kommentarer

Skriv din kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0